Du som har följt Anotekets verksamhet, vet att vi älskar att göra allt själva och dessutom ger vi oss in på saker som vi aldrig har gjort förut, t ex att skapa en musikteater samt en teaterföreställning Järnviljan från noll och utan någon som helst erfarenhet från teatervärlden.

Men vi stannar inte här, även om vi har startat en utvecklingsgrupp för att undersöka möjligheterna för att driva ett teatersällskap och vi har just nu två konkreta idéer. Läs mer på www.anoteket.se/teatersallskap

Det är dags för oss på Anoteket att återigen prova på något nytt: att ge ut vår första bok, novellen Järnviljan med boksläpp i början av nästa år. Omslaget har vi gjort själva med egna bilder:

Vi har egentligen ingen aning om hur man ger ut en bok och har under hösten lagt ner tid och energi för att undersöka hur man egentligen gör det. För oss är det extra viktigt att just därför åstadkomma en bra debutbok (i flera avseenden) och vi ser också denna bok som en slags lärobok för oss och för Anoteket som ger sig in i förlagsvärlden – om än lite försiktigt trevande fram.

För att maximera läsupplevelsen för våra läsare, har vi anlitat en lektör för att få en så ärlig och konstruktiv analys som möjligt av novellen Järnviljan. Vi kommer att få ett lektörsutlåtande som hjälp och stöd så att vi kan förbättra texten innan tryckning.

Inte minst är det högst prioritet att vår nästa bok Antologin, som vi planerar att ge ut i vår/somnar nästa år, blir så bra som möjligt. Därför har vi gått ut till allmänheten och öppnat upp för möjligheten att vem som helst ska kunna skicka in ett bidrag. Vi har redan fått in anmälan från två etablerade författare som vill vara med i Antologin. Men vi vill få in ett par bidrag till så vi dels utökar genre till att innefatta förutom essäer även berättelser kopplade till titeln och temat livskvalitet, dels förlänger vi inlämningsperioden från sista november till 15 december.

Inbjudan till Antologi – ”Den meningsskapande människan”

Anoteket planerar att ta fram en Antologi med temat livskvalitet. Titeln är ”Den meningsskapande människan” och genren är essä och berättelser. Både etablerade och nya författare är välkomna att lämna ett bidrag.
Din essä eller berättelse ska vara högst 10 000 tecken inklusive blanksteg (motsvarar ca 10 boksidor). Skicka ditt korrekturlästa bidrag som Word-fil senast 15 december 2019 till Eva Fodor Velander eva@anoteket.se
Läs mer på www.anoteket.se/ordbryggarna/antologi

Vårt bidrag till kvällen heter Punkpoesi för trasiga själar och bygger på Svens essä med samma titel och några av hans sånger.

Allt vi framför, både text och musik, är skriven av honom själv.

Jag läser upp några skärvor ur Svens essä och Sven spelar sina låtar mellan skärvorna.

Anoteket planerar att ta fram en Antologi med temat livskvalitet.
Titeln är ”Den meningsskapande människan” och genren är essä.
Både etablerade och nya författare är välkomna att lämna ett bidrag.

Ett kulturarrangemang med texter och sång under Kulturnatten på Det Fria Ordets Hus i samarbete med Anoteket Författarrum och Punctum saliens.

16:45 ”Inåtfokus och poetisk inbalansering” – Pernilla Sporre

16:55 “Vad ger oss livsstyrka genom alla tider?” Jennifer Rácz

17:05 Om oss – Elisabeth Jönsson och Eva Fodor Velander

17:10 ”Livets bilderbok” – Sven Velander

17:15 ”Livsresa med lätt bagage och/eller Tid är vår nya status” – Eva Fodor Velander

17:25 ”Att vara en skrivande människa” – Elisabeth Jönsson

17:35 “Dikten läker inga sår men…” – Tina Persson

17:45 ”Punkpoesi för trasiga själar” – Sven Velander

17:55 Slut

Foto: Eva Fodor Velander

Jennifer Rácz beskriver sig själv som en levnadsinspiratör med öppet sinne. Hon är egenhändig skribent, illustratör och sagoförfattare.

”Hitintills har jag skapat och illustrerat mindre sagoböcker just för att jag själv så väl minns och tror på att vi bär med oss otroligt mycket från vår barndom. Jag har även skapat årskalendrar med illustrationer, inspirerat av våra äldre årstids traditioner i förhoppningen om att påminna och bevara dessa värdefulla kunskaper. Mitt egenhändiga skrivande har följt mig sedan barnsben för min egna utveckling i att uttrycka mig i skrivandets konst. Jag inspireras av förhoppningen att nå in i och värma essensen i läsarnas och tittarnas känsloliv, påminna dem om gott och glädje.”

Fotograf: Lars-Erik Tobiasson

Jag är yrkesverksam författare och muntlig berättare på heltid sedan 1990.

Jag har skrivit ett 35-tal böcker för barn och vuxna, både fack- och skönlitteratur. Mitt specialområde är sagor och sägner, folktro, seder och traditioner och muntligt berättande.

Den svenska sagoskatten

När sagor blev barnläsning, glömdes och gömdes en stor del av den svenska sagoskatten. Det är den skatten jag gräver fram, ur bortglömda böcker och arkivens källare. Jag vill visa att sagor och sägner fortfarande både kan roa och oroa. Dessutom är de fascinerande källor för att få en bild av människors liv, tankar, drömmar och fantasier i ett inte alltför avlägset förflutet.

Muntlig berättare

Som muntlig berättare strävar jag efter att skapa kontakt med mina lyssnare, berättelserna föds i samspelet mellan oss. En historia är aldrig färdig förrän den berättas. Den blir till i nuet. När jag berättar sagor och sägner i skrift, strävar jag efter att skapa samma närvarokänsla. Berättarens röst ska vara tydlig. Min förhoppning är att läsaren hittar berättelser som hon berättar vidare.
Min övertygelse är att litteraturen ska vara tillgänglig för alla. Därför berättar och skriver jag flitigt för människor med läs- och skrivsvårigheter och olika funktionshinder.

Utdrag ur senaste bok

Värdefulla sagor, Natur & Kultur, 2015. Medförfattare: Mikael Thomasson.

”När mobilen sms-pinglar uppfordrande, mobilsignalen pockar på uppmärksamhet och hörlurar stänger ute den pågående världen, kan då ord som förmedlare av kunskap, information och underhållning hävda sig i denna uppkopplade värld. Enbart ord. Inga bilder, ingen musik, ingen animation. Det paradoxala är att ord formade till en berättelse fortfarande förmår fånga barn och ungdomars uppmärksamhet. Och inte bara fånga, utan ofta fullständigt inta dem.”

Läsarreflexioner och kritik

Värdefulla sagor
”Nu finns en fantastiskt fin och alldeles nyutkommen bok till hjälp för alla som vill arbeta med sagor i skolan eller kanske läsa en saga och diskutera den hemma.” – Anna Johansson, www.kulturkollo.se

Kloka kvinnor och finurliga flickor, LL-förlaget 2011
Per Gustavsson är fenomenal på att hitta förbisedda gamla sägner och sagor. Dessutom är han en enastående berättare, både muntligt och skriftligt. Språket är enkelt men det är också livfullt och färgstarkt, dvs. precis så som en lättillgänglig språkdräkt ska vara. Elisabeth Eliasson Roos, Bibliotekstjänst.

Läskiga vidunder och sällsamma djur, Alfabeta 2008
Förenar vetenskaplig vederhäftighet med fin narrativ känsla. Små mikroberättelser släpper in fiktionen i faktaredovisningen, texten korsbefruktas på ett inspirerat glidande vis. Boken blir så mer än bara fakta, mer än en samling folkloristik. Framställningen får litterärt värde; tankarna går till sådana storheter som Jorge Luis Borges. I det lilla formatet öppnas ögonen för gliporna i tillvaron, utrymmena mellan fantasi och verklighet. Per Israelsson, Svenska Dagbladet 090112.

Anknytning till trakten

Nu bor jag i Bjärnum i Norra Skåne, men under 20 år bodde jag i Ljungby och var med om att starta Ljungby berättarfestival och Sagomuseet. Mycket av det jag berättar, både skriftligt och muntligt, bottnar i den muntliga traditionen i Sagobygden, kommunerna Ljungby, Alvesta och Älmhult.

Hemsida

www.pergustavsson.nu

Per Gustavsson på Kittebo Kursgård. Fotograf: Sven Velander.

Fotograf: Stefan Nilsson

Tina är verksam både som poet, kulturskribent och performance-artist.

Intervju ”Bakom orden” (Intervjuare: Eva Fodor Velander, Anoteket  Författarrum)

”Redan som liten tyckte jag om att fantisera och göra om verkligheten” – säger Tina. Under tonåren förstod hon vilken enorm kraft som fanns i orden. Tidigare tänkte hon i bilder vilka hon sen tog med sig in i orden. Enligt Tina kan poesin ha en framtid i den nya världen av snabb och intensiv kommunikation. En kort intervju med honom/henne kan du se här.

Skribenten och författaren

”Sedan många år tillbaka arbetar jag på frilansbasis och skriver regelbundet krönikor och recensioner i tidningen Smålandsposten. Senaste tiden har jag även jobbat med workshops för att inspirera till att skriva och att upptäcka sig själv kreativt.

Min bokutgivning består främst av poesi samt en bok som jag har gjort tillsammans med min man Stefan Nilsson, yrkesfotograf. Den boken heter Liv med hund. Annars vill jag hålla fram min debutsamling Sjunger mig in i dig, på Artéa förlag, liksom Högläsning för hundar, som är en samling filosofiska texter främst om människan. Den finns fortfarande i en liten restupplaga hos mig, Liksom debutsamlingen, Sjunger mig in i dig (2005). Sedan dess har det blivit 5 böcker sammanlagt och medverkan i några antologier.”

Utdrag ur Sjunger mig in i dig:

”Jag letar mig ut ur
en nödvändig glömska
ett ansikte sprunget
ur mörkret som en ros av eld…”

Utdrag ur Album för förlorade bilder:

”De sjungande människorna, jag tror på dem
De gråtande människorna, jag tror på dem
De sjungande, gråtande, förlåtande
Dem håller jag särskilt mycket av”

Läsarreflektioner

Om Liv med hund: Magnus Eriksson skrev i Smp:

”Det är en bildens poesi av högsta klass. Där Tranströmer i sina dikter gärna dröjde vid ett ögonblick som expanderar och gestaltade både rörelsen och stillaståendets meditativa gåtfullhet, gör Stefan Nilsson något liknande. Han förvandlar bildspråket till ett bildens språk.
Till bilderna fogas Tina K Perssons texter. Det skimrar av hennes lyriska formuleringar…”

Om min diktbok  Album för förlorade bilder skrev Litteraturmagazinet:

…” en stor känsla för balans och träffsäkerhet”.

Om min debutdiktsamling Sjunger mig in i dig skrev Jenny Tunedal i Lyrikvännen:

”Mogen som ett sommaräpple.”

Mer om Tina

”Jag är född i Ljungby på 1960-talet och har vuxit upp på landet strax utanför Växjö. Närheten till skog, vatten och stenrösen har präglat mig. Det finns så oerhört många platser i Kronobergs län som har fantastiska utsikter, skogar, ängsmarker och sjöar; platser som är magiska! En sådan plats som väcker ögat och själen var Kittebo i Mistelås. Mitt besök där gav inte bara en djup naturupplevelse. Med stor värme förmedlade och guidade paret Eva Fodor Velander och Sven Velander mig vid ett första besök. Jag tycker att hela idén med Kittebo/Anoteket är fin och ett sammanhang som jag är glad att få vara med i.

Att Svens far dessutom är fotografen bakom en av de bilder som jag älskar: den sittande hästen och hans kompanjon i hatt som tar en ”fikapaus” på en äng, gör inte saken sämre.”

Länkar till mig

www.freja.as/tina och www.italienskapalatset.se

”I tidig barndom fick jag en grundkänsla för den lokala historiens värde av min far, när jag följde med honom på olika fotouppdrag. Bilderna han tog hamnade ofta i någon av lokaltidningarna.”

Så beskriver Sven Velander den grundkänsla som driver även honom på sin kreativa bana.

Intervju ”Bakom orden” (Intervjuare: Eva Fodor Velander, Anoteket Författarrum)

”När jag skriver musik, så spelar jag på min gitarr tills jag fångar en melodi från universum, men jag kan även tonsätta andras texter” – säger Sven, Författarrummets ”Bob Dylan”. Sitt djupa intresse för rockmusik har gjort att han har läst otaliga biografier om olika rockmusiker för att veta mer om det som finns bakom kulisserna. Han har lagt på minnet så många detaljer, att man skulle kunna kalla honom för ett levande rockmusiklexikon. Sven ser även friktioner mellan bandmedlemmar som en positiv kraft för musiken som skapas. En kort intervju med honom kan du se här.

Många strängar på sin lyra

Sven är en person med många strängar på sin lyra: han är bland annat storyteller, låtskrivare och föreläsare. Han har även ett gediget intresse för historia och försöker hitta svaren i många av dagens företeelser genom att titta i backspegeln.

Sven har en fil.kand. i religionsvetenskap och en fil.kand i historia samt diverse examina i informationsvetenskap och driver egen verksamhet inom SweBizz AB under varumärket Anoteket. ”Tanken med Anoteket är att dela med mig av de kunskaper jag förvärvat genom åren och bygga upp en verksamhet kring olika kulturyttringar som skulle kunna vara till inspiration och glädje för många. Jag vill använda kulturen som ett verktyg inom min verksamhet.”– säger Sven. Verksamheten innefattar tre huvudområden: bildföreläsningar folkliv, musikverkstad och släktforskning.

Sven har även påbörjat en skriftserie inom ämnet folkliv och folktro. Den första skriften handlar om ”Kloka gubbar och visa käringar – En studie av Folklig läkekonst på 1800-talet”.

Utdrag ur en av Svens sånger, Vykort från verklighet:

”Hoppar man rakt ut i livet behöver man färdighet,
Hoppar man utan nåt skyddsnät så kan det bli fel.
Bör man skicka ett ohämmat vykort från verklighet,
Får man känna sig trygg i form av ett spel.”

Anknytning till trakterna och Kittebo Kursgård (nu Anoteket)

Sven är uppvuxen i grannbyn och har även bott på Kittebo. Även hans förfäder har varit bosatta i Mäxarp och i Kittebo under 1700 och 1800-talet.

Sven har grundat Kittebo Kursgård tillsammans med sin hustru, Eva. Arbetet med att skapa ett kulturcentrum där människor kan mötas fortsätter inom Anoteket.

Kultur som verktyg

”Ett möta andra människor är också att få en inblick i andras kulturer. Det är genom möten vi blir rikare, vi måste alltid på något sätt att söka förstå. Den som inte är som vi behöver inte nödvändigtvis bli som vi. ” – tycker Sven.

Genom att studera religion och historia har Sven fått insikt i att vi alla har ett arv att förvalta, vi är alla kulturbärare. Med denna insikt försöker han möta människor där de för tillfället befinner sig och arbetar utifrån deras vardag. ”Genom respekt för andras kulturarv, skapar vi också respekt och förståelse för det som vi har att förvalta.” – menar han.

Sven använder kultur som verktyg i många olika sammanhang: ”Att möta människor från andra kulturer är inte bara berikande utan ger insikt i vad som är min kultur. Det är en förutsättning vid möten för att känna sig trygg i sig själv och gör att man växer och får en bredare bild av hur det är att vara människa.”

Mer om Sven

Mer om Sven och hans verksamhet kan du läsa på Anotekets övriga sidor.

Foto Olle Johansson och Eva Fodor Velander

Pelle Olsson är författare, muntlig berättare och föreläsare om droger. Han debuterade som författare 1992 och har skrivit ett 20-tal böcker. Pelle betraktar sig som arbetarförfattare och strävar efter att beskriva samhället och människorna ur ett underifrånperspektiv. Han har gjort otaliga resor i hela världen för att skriva om narkotikasituationen och han är ofta ute och föreläser i ämnet. Vid sidan om bokskrivandet har han varit redaktör för tidskriften Narkotikafrågan 1991-1999. Som skribent inom det ämnesområdet har han fått Svenska Carnegie Institutets journalistpris år 1992 och 1999 fick han en liknande utmärkelse från Svenska Läkarsällskapets sektion för Beroendemedicin.

Pelle har ett stort intresse för muntligt berättande och han uppträder professionellt med egna historier (han har över 200!) på berättarfestivaler, i skolor och på bibliotek. Tre gånger har han vunnit svenska mästerskapen i Berättarslam och han blev också Nordisk mästare 2008 och 2011.

Pelle håller regelbundet skrivarkurser i självbiografiskt skrivande på Åsa folkhögskola i Sörmland.

Författaren

Om Hemgång, en nutidsroman om passioner, arbete och död:
Göran har alltid levt ensam. Hans försök att få till ett förhållande har inte varit lyckosamma, men den här våren håller tillvaron på att ändras. Samtidigt  händer oroväckande saker på äldreboendet där han arbetar som sjuksköterska. Varför dör flera av de boende utan förvarning?

Utdrag ur recensioner

”Hemgång är en samhällskritisk skildring av döden, som samtidigt lyckas med att både vara deckargåta och kärlekshistoria, allt skriven med underfundig humor på snygg prosa. Verkligen inte inte illa, den här romanen förtjänar många läsare”. Tidningen Kulturen

Big Marijuana (reportage) 2015

”Folk insåg inte att den här industrin har barnen som framtida målgrupp. Marknadsföringen strävar efter acceptans så att unga ska bli konsumenter när de blir äldre. Bättre att det säljs i affärer än på den svarta marknaden, sägs det, men ju mer vi accepterar marijuana, desto mer kommer den att användas.” Jennifer Shepherd, Parents for a Healthy Colorado

”Överallt intervjuar han såväl förespråkare som motståndare till cannabis. Mitt i detta virrvarr av åsikter träder den stora styrkan i boken fram: dess populärvetenskapliga upplägg. Varje påstående om cannabis skador stöds av en omfattande notapparat som hänvisar till vetenskapliga studier och officiell statistik./ …/ I en cannabisdebatt som omgärdas av haschdimmor är detta en frisk fläkt.” Läkartidningen

Tankar kring Anoteket

”Jag tror att Anoteket (tidigare Kittebo Kursgård) kan bli en bra mötesplats och inspirationskälla för författare, musiker och andra kultutövare. Att samarbeta tvärs över olika konstformer är ett lockande koncept.”

Mer om Pelle Olsson kan du läsa på hans hemsida www.pelleolsson.se och på Wikipedia 

Du kan även se när han blev nordisk mästare i Berättarslam.

Foto: Bjorn Andersson och Eva Fodor Velander

Olle Larsson är fil dr i historia vid Lunds universitet. Han är även verksam som lektor vid Växjö Katedralskola.

Intervju ”Bakom orden” (Intervjuare: Eva Fodor Velander, Anoteket Författarrum)

”Det sägs att jag alltid varit intresserad av historia” – säger Olle. Hans farmor har varit en mycket god berättare, och hennes berättelser handlade ofta om just historia. Olle satt ofta hos farmor och dessa stunder lade grunden för hans djupa intresse för historia.

Olle har något äkta över sig när han berättar om historia. Tid och rum försvinner och man rycks fullständigt med när man lyssnar på denna fascinerande historiker.

Böcker av Olle Larsson:
Smålands historia (2006)
Stormaktens sista krig (2009)
Svensk historia (2012, tillsammans med Andreas Marklund)
Alla tiders historia (2012, tillsammans med Birgitta Almgren och Hans Almgren)
Möt historien (2014)
Gustav Vasa (2018)

År 2010 blev Olle utnämnd till Årets historielärare.

År 2017 blev Olle vald till ledamot i insynsrådet för Riksarkivet.