Första steget mot egenutgivning

Du som har följt Anotekets verksamhet, vet att vi älskar att göra allt själva och dessutom ger vi oss in på saker som vi aldrig har gjort förut, t ex att skapa en musikteater samt en teaterföreställning Järnviljan från noll och utan någon som helst erfarenhet från teatervärlden.

Men vi stannar inte här, även om vi har startat en utvecklingsgrupp för att undersöka möjligheterna för att driva ett teatersällskap och vi har just nu två konkreta idéer. Läs merwww.anoteket.se/teatersallskap

Det är dags för oss på Anoteket att återigen prova på något nytt: att ge ut vår första bok, novellen Järnviljan med boksläpp i början av nästa år. Omslaget har vi gjort själva med egna bilder:

Vi har egentligen ingen aning om hur man ger ut en bok och har under hösten lagt ner tid och energi för att undersöka hur man egentligen gör det. För oss är det extra viktigt att just därför åstadkomma en bra debutbok (i flera avseenden) och vi ser också denna bok som en slags lärobok för oss och för Anoteket som ger sig in i förlagsvärlden – om än lite försiktigt trevande fram.

För att maximera läsupplevelsen för våra läsare, har vi anlitat en lektör för att få en så ärlig och konstruktiv analys som möjligt av novellen Järnviljan. Vi kommer att få ett lektörsutlåtande som hjälp och stöd så att vi kan förbättra texten innan tryckning.

Inte minst är det högst prioritet att vår nästa bok Antologin, som vi planerar att ge ut i vår/somnar nästa år, blir så bra som möjligt. Därför har vi gått ut till allmänheten och öppnat upp för möjligheten att vem som helst ska kunna skicka in ett bidrag. Vi har redan fått in anmälan från två etablerade författare som vill vara med i Antologin. Men vi vill få in ett par bidrag till så vi dels utökar genre till att innefatta förutom essäer även berättelser kopplade till titeln och temat livskvalitet, dels förlänger vi inlämningsperioden från sista november till 15 december.

Inbjudan till Antologi – ”Den meningsskapande människan”

Anoteket planerar att ta fram en Antologi med temat livskvalitet. Titeln är ”Den meningsskapande människan” och genren är essä och berättelser. Både etablerade och nya författare är välkomna att lämna ett bidrag.
Din essä eller berättelse ska vara högst 10 000 tecken inklusive blanksteg (motsvarar ca 10 boksidor). Skicka ditt korrekturlästa bidrag som Word-fil senast 15 december 2019 till Eva Fodor Velander eva@anoteket.se
Läs merwww.anoteket.se/ordbryggarna/antologi

Inbjudan till Antologi

Anoteket planerar att ta fram en Antologi med temat livskvalitet.
Titeln är ”Den meningsskapande människan” och genren är essä.
Både etablerade och nya författare är välkomna att lämna ett bidrag.

Din essä ska vara högst 10 000 tecken inklusive blanksteg (motsvarar ca 10 boksidor).

Skicka ditt korrekturlästa bidrag som Word-fil senast 30 november 2019 till Eva Fodor Velander eva@anoteket.se och skriv i ämnesraden Bidrag till Antologin.

Redaktionen består av några av Ordbryggarna, se www.anoteket.se/ordbryggarna .

Läs mer på www.anoteket.se/ordbryggarna/antologi

Antologirapsodi – En vink till livet

Ett kulturarrangemang med texter och sång under Kulturnatten på Det Fria Ordets Hus i samarbete med Anoteket Författarrum och Punctum saliens.

16:45 ”Inåtfokus och poetisk inbalansering” – Pernilla Sporre

16:55 “Vad ger oss livsstyrka genom alla tider?” Jennifer Rácz

17:05 Om oss – Elisabeth Jönsson och Eva Fodor Velander

17:10 ”Livets bilderbok” – Sven Velander

17:15 ”Livsresa med lätt bagage och/eller Tid är vår nya status” – Eva Fodor Velander

17:25 ”Att vara en skrivande människa” – Elisabeth Jönsson

17:35 “Dikten läker inga sår men…” – Tina Persson

17:45 ”Punkpoesi för trasiga själar” – Sven Velander

17:55 Slut

Intervju med Per Gustavsson

Fotograf: Lars-Erik Tobiasson

Jag är yrkesverksam författare och muntlig berättare på heltid sedan 1990.

Jag har skrivit ett 35-tal böcker för barn och vuxna, både fack- och skönlitteratur. Mitt specialområde är sagor och sägner, folktro, seder och traditioner och muntligt berättande.

Den svenska sagoskatten

När sagor blev barnläsning, glömdes och gömdes en stor del av den svenska sagoskatten. Det är den skatten jag gräver fram, ur bortglömda böcker och arkivens källare. Jag vill visa att sagor och sägner fortfarande både kan roa och oroa. Dessutom är de fascinerande källor för att få en bild av människors liv, tankar, drömmar och fantasier i ett inte alltför avlägset förflutet.

Muntlig berättare

Som muntlig berättare strävar jag efter att skapa kontakt med mina lyssnare, berättelserna föds i samspelet mellan oss. En historia är aldrig färdig förrän den berättas. Den blir till i nuet. När jag berättar sagor och sägner i skrift, strävar jag efter att skapa samma närvarokänsla. Berättarens röst ska vara tydlig. Min förhoppning är att läsaren hittar berättelser som hon berättar vidare.
Min övertygelse är att litteraturen ska vara tillgänglig för alla. Därför berättar och skriver jag flitigt för människor med läs- och skrivsvårigheter och olika funktionshinder.

Utdrag ur senaste bok

Värdefulla sagor, Natur & Kultur, 2015. Medförfattare: Mikael Thomasson.

”När mobilen sms-pinglar uppfordrande, mobilsignalen pockar på uppmärksamhet och hörlurar stänger ute den pågående världen, kan då ord som förmedlare av kunskap, information och underhållning hävda sig i denna uppkopplade värld. Enbart ord. Inga bilder, ingen musik, ingen animation. Det paradoxala är att ord formade till en berättelse fortfarande förmår fånga barn och ungdomars uppmärksamhet. Och inte bara fånga, utan ofta fullständigt inta dem.”

Läsarreflexioner och kritik

Värdefulla sagor
”Nu finns en fantastiskt fin och alldeles nyutkommen bok till hjälp för alla som vill arbeta med sagor i skolan eller kanske läsa en saga och diskutera den hemma.” – Anna Johansson, www.kulturkollo.se

Kloka kvinnor och finurliga flickor, LL-förlaget 2011
Per Gustavsson är fenomenal på att hitta förbisedda gamla sägner och sagor. Dessutom är han en enastående berättare, både muntligt och skriftligt. Språket är enkelt men det är också livfullt och färgstarkt, dvs. precis så som en lättillgänglig språkdräkt ska vara. Elisabeth Eliasson Roos, Bibliotekstjänst.

Läskiga vidunder och sällsamma djur, Alfabeta 2008
Förenar vetenskaplig vederhäftighet med fin narrativ känsla. Små mikroberättelser släpper in fiktionen i faktaredovisningen, texten korsbefruktas på ett inspirerat glidande vis. Boken blir så mer än bara fakta, mer än en samling folkloristik. Framställningen får litterärt värde; tankarna går till sådana storheter som Jorge Luis Borges. I det lilla formatet öppnas ögonen för gliporna i tillvaron, utrymmena mellan fantasi och verklighet. Per Israelsson, Svenska Dagbladet 090112.

Anknytning till trakten

Nu bor jag i Bjärnum i Norra Skåne, men under 20 år bodde jag i Ljungby och var med om att starta Ljungby berättarfestival och Sagomuseet. Mycket av det jag berättar, både skriftligt och muntligt, bottnar i den muntliga traditionen i Sagobygden, kommunerna Ljungby, Alvesta och Älmhult.

Hemsida

www.pergustavsson.nu

Per Gustavsson på Kittebo Kursgård. Fotograf: Sven Velander.

Per och Jan 600 300 klon4     Per huvud 600 300

Anoteket har kultur som huvudverksamhet med fokus på ord, ton, bild och gestaltning. Våra verksamhetsområden är:

  • RetoRik - praktisk retorik och storytelling
  • Mikroförlag
  • Musik och teater
  • Livet förr - föreläsningar och kurser

Vi är intresserade av att skapa nya tvärkulturella samarbetsformer.

Kontakta oss eller anmäl dig till vårt nyhetsbrev genom att maila till eva@anoteket.se

Copyright © 2015 · All Rights Reserved · Anoteket